Petrus besvikelse och upprättelse

”För tredje gången frågade han: ’Simon, Johannes son. Har du mig kär?’ Petrus blev bedrövad när Jesus för tredje gången frågade: ’Har du mig kär?’, och han svarade: ’Herre, du vet allt. Du vet att jag har dig kär.’ Jesus sade: ’För mina får på bete.’” Johannesevangeliet 21:17 SFB

Jesus förde Petrus tillbaka till hans fall till den grad att han blev bedrövad. Det var först när Jesus frågade Petrus en tredje gång som bedrövelsen kom. Att fråga två gånger räckte inte för att sätta Petrus fri; processen skulle fullbordas. Det är när reaktionen kommer – bedrövelse, ilska, känslorna – som man vet att man har träffat nerven och en sann befrielse eller upprättelse kan ske. Jesus älskade Petrus tillräckligt mycket för att spräcka bölden, så att varen kunde komma ut och han kunde läka.

En del proklamerar tro och vill inte möta verkligheten, när de istället skulle behöva återkomma till den plats där hunden ligger begravd. Det finns tid för att gå i tro och det finns tid för att ta ett steg tillbaka, och låta Gud lysa på vad som ligger dolt i mörkret. Det är först när man lokaliserar och gör sig av med kadavern som man kan bli av med lukten, den som då och då kommer förbi och får en att undra vad det är som är fel. Men man väljer att vifta bort det, man öppnar fönstren och vädrar bort stanken medan orsaken till lukten ligger kvar.

Vi behöver möta verkligheten och låta Gud rycka bort roten till besvikelsen i våra liv. Hade Jesus inte bedrövat Petrus skulle hans misslyckande kunnat förfölja honom med jämna mellanrum genom hela livet, och det kunde ha hindrat honom att bli allt som Gud hade kallat honom till.